Eskilstunas historia

Eskilstuna har fått sitt namn efter den engelske munken Eskil som under 1000-talet använde Tuna som bas för att sprida kristendomen kring Mälaren. Enligt myten dödades han i Strängnäs och begravdes i Tuna som efter honom fick namnet Eskilstuna.

Landets främsta leverantör av finsmide
1654 erbjöd Sveriges kung Carl X Gustav livländaren Reinhold Rademacher mycket generösa villkor för att komma till Sverige och driva en manufakturanläggning. Rademacher fick tullfrihet för exporter och ensamrätt i hela landet under tjugo år på tillverkning av ett antal manufakturprodukter, till exempel knivar, filar, synålar och saxar. Smedjorna som byggdes upp ansågs vara landets främsta leverantör av finsmide.

Eskilstunas grundläggningsdag
25 oktober 1659 utfärdade Carl X Gustav stadsprivilegier för Eskilstuna. Detta datum räknas därför som Eskilstunas grundläggningsdag.

Sveriges första fristad
Genom ett riksdagsbeslut 1771 grundades Eskilstuna Fristad, Sveriges första fristad. I Fristaden skulle ”småföretagare” som ägnade sig åt järn-, stål- eller metallförädling, fritt få etablera sig och bedriva sin verksamhet fria från skråtvång och tullavgifter.

Centrum för vapentillverkning
Eskilstuna blev ett viktigt centrum för Sveriges vapentillverkning i början av 1800-talet då Söderhamns gevärsfaktori flyttade till Eskilstuna. Gevärsfaktoriet spelade också en stor roll för stadens utveckling till en framgångsrik industristad.

Fristaden och Gamla staden slogs samman
Efter många turer slogs 1833 Fristaden samman med Gamla staden, det ursprungliga Eskilstuna. Visserligen blev Eskilstuna då en enda stad men i praktiken var Fristaden och Gamla staden två skilda samhällen under lång tid framåt, med stora spänningar sig emellan.

Industristaden växte fram
Fristaden fortsatte att utvecklas under 1800-talets andra hälft och industristaden Eskilstuna växte fram. Antalet självständiga smeder minskade och arbetsplatser uppstod, produktionen blev mer fabriksmässig med ökad specialisering och arbetsdelning och fabrikörerna satsade på maskiner till sina fabriker.

Bättre kommunikation och ökande befolkning
Under senare delen av 1800-talet ökade produktionen och fler och större fabriker byggdes mycket tack vare bättre marknadsföring och bättre kommunikationer. Eskilstunas första järnvägsförbindelse invigdes.

Industrialiseringen innebar också en ökad befolkning i Eskilstuna och i de kringliggande landskommunerna Fors och Kloster. Mängder av arbetare kom inflyttande till staden från landsbygden.

Arbetskraftsinvandring krävde fler bostäder
Industrin fortsatte att gå för högvarv i Eskilstuna in på 1900-talet. För att tillgodose industrins behov av arbetskraft påbörjades en aktiv rekrytering av arbetare både från Sverige och från utlandet under mitten av 1900-talet. Den stora inflyttningen krävde fler bostäder och på 1960-talet startades miljonprogrammet då gamla hus revs och ersattes med höghus, villor och radhus.

Eskilstuna – en kommun på väg
Sedan 1970-talet har inte så mycket hänt sedan som har satt sina spår i staden, förr än de senaste åren. Eskilstuna kommun har haft en av Sveriges starkaste tillväxter. Invånarantal, löner och andelen förvärvsarbetande växer snabbare än riket. Snabba förbindelser till Stockholm och en stark expansion av Mälardalens Högskola har varit avgörande framgångsfaktorer.

Läs mer om Eskilstunas historia på eskilstuna.se